Ang tungkulin ng wika’y hindi lamang pang-komunikasyon, kundi ito’y isang repleksiyon, na siyang sumasalamin sa pagkatao, buhay, at kultura ng tao sa isang institusyon.

Teacher: Good morning class, we have here yung bago niyong kaklase. She just transfered
here from America. Let’s all welcome, Eujil.

Eujil: Hi everyone! I’m Eujil. Like… masaya a-ko ma meet you guys, and sana we can vibe!

Teacher: You can sit there sa tabi nila.
(Tumuro sa side nila Anica)

(*/Naupo si Eujil sa tabi nina Anica at Alexis.)


Eujil: So, like… what’s here ba sa Sada?


Anica
: Dito simple lang, pero fun. Parang “What’s up, madlang peopleee!”


*/Nag-impersonate ng Vice Ganda, tawa ang mga nasa paligid.


Alexis: EloW pOwHhh, s0bR@ng fun d2hH mg-tAmbAyhh! Sw3rZz, d k0h m4b0rd!


Eujil: Hala, you guys are, like, so funny. I think I’m gonna enjoy here.


*/(lumingon si charles dahil nasa harap siya ng tatlo hahahah)


Charles: hi miss ganda, you’re from america pala, im charles nga pala.


Eujil: Ohh Hello too! My pangalan is Eujil! nice to meet you!!!


Charles
: Ahmm Miss eujil, tae ka ba?


Eujil: What… What tae? What’s tae?


Charles: Kase hindi kita kayang paglaruan! (Swag eyyy)
*/nagsipag eyyy silaa


Anica: A-ha-ha.. Charles tae ka rin ba? Ang bantot kase ng joke mo, dun ka na nga chupi,
chupi.


Teacher: Okay class quiet na, bago kayo mag-lunch, may homework kayo na ipapasa bukas.
Gumawa kayo ng isang essay tungkol sa sarili ninyo.


*/Bell rings.


Charles: Yownn lunch na rin!! Hi miss Eujil, can I take you to the canteen😉


Eujil: Ohh I’m sorry but they ask me na already kanina, but if you don’t mind you can sama
nalang to us.

*/Sa canteen habang nakaupo na sila.

Anica: Ohh tara na, tara na, baka maunahan tayo sa table. Table(maja) Alexis: Maunahan! Oh nohh! «

*/all look at Alexis and say cringe with a disgust expression

Charles: Let’s go na sa canteen miss Eujil © (nag make way na parang prince)

HALLWAY

Christian: Aba, aba… andito pala ang power puff girls, aba himala may bago na palang member don, hahahaha!! (Tumingin kay renz at sabay silang tumawa) Renz: Whahahahha, Hindi, pre. Yan ang mga pabebe girls.

/Tawa ang ibang kaklase sa paligid. Napangiwi si Renz.

Eujil: Stop na fighting guys, they are all laughing na sa both of you ohh.

Christian: Tsk. Mga trying hard.

Renz: Dyan na nga kayo, mga pabebe.

*/Bago sila makaalis, biglang sumabat si Anica na ginagaya si Maja Salvador, with the repeating-word style.

Anica: Pabebe(tone ni maja tapos nag make face) (tapos tingin kay renz with nang-aasar na face) mama mo pabebe.

*/Tumawa ang mga estudyante. Napahiya sina Christian at Renz, sabay talikod at umalis.

Euji: Like… oh my gosh, Anica! That was so galing!

Alexis: AhhhHhh, so b@ng9@hhh mOhhHhh, AnicAhh!

/nagtawanan silang nasa table.

Christian: Sus sinabi mo pa, apaka arte… “Stop fighting na guyss”(mimicking face)

Renz: May araw din yang babae na yan, arat na nga pre makauwi na.

HALLWAY OTHER SIDE

*/next scene

Narrator: Nang sumunod na araw, habang naglalakad si Eujil sa hallway ng paaralan ay nakasalubong niya sina Renz at Christian, na siya namang nakita siya ng dalawa at siya’y tinukso.

Christian: Uy, ayan na pala si conyo. Aba may dalang assignment ohh, hulaan ko papasikat tohh sa teacher hahahha.

*/Natigilan si Eujil, pilit kinukuha ulit ang papel.

Eujil: Hey give it back to me! That’s mine! Why would gawa that?!

Renz: (nang-aasar) why would you gawa that!!

*/Lumapit agad si Charles.

Charles: Anong ginagwa niyo ha, bakit niyo inaaway si miss Eujil!?

Christian: Ano naman sayo ha Garfield!?

Charles:Abat-

*/biglang sulpot si teacher

Teacher: Renz, Christian, to the principal’s office ngayon na!

PRINCIPALS OFFICE

Teacher: Bullying sir.

Principal: Kayo na naman, kayo na naman, kayo na naman ha, mr. Bernardino sa dami ng matitinong gawain, bakit yung mali ang ginagwa niyo ha?

*/Sa principal’s office.

Principal: Anong ginawa ng mga tohh Ms. Bustmante?

Teacher: Inagaw ho bag ng kaklase tsaka tinapon ang laman.

Principal: Nako kayo talagang dalawa kayo, isang-isa nalang talaga bi-bingo na kayo.

Principal: Anong lagay nila sa class record Ms. Bustamante.

Teacher: Bilang lang po sa kanay ang record nila sir.

Principal: Haystt, malimit-limit, maaga talaga kayong ga-gradute.

Renz: Pre maaga daw tayo ga-gradute, yownn!! (Kakamayan sana si christian kaso binatukan siya)

Christian: Hunghang, malapit na daw tayo ma-drop!

Principal: Ohh ganito ha, magsulat kayo sa yellow pad ng “Hindi ko na po ulitin”, baliktaran ha sa tatlong papel. Kapag hindi niny ginawa, suspended kayo ng tatlong araw

Principal: Sige na Ms. Bustamante, balik mo na sila sa classroom.

*/bumalik na sila sa classroom. Pumasok sa room ang dalawa.

CLASSROOM

Anica: Uyy andito na pala yung mga balik-bayan. Mabuhay Philippines!! (Impersonate ng miss universe)

Charles: May pasalubong ba kami dyan!?!

Eujil: Hey guyss, stop awaying them na!

Renz: (pabulong na nang-asar) stop awaying them na.

*/umupo na sila. Nakatabi sila kay charles.

Charles: Kamusta mga balik-bayan! Renz tae ka ba? Kase namiss ki-tae!

*/tumawa ang mga kaklase pati si charles, tapos si Renz aamba na susuntukin si charles pero pinigilan ni Christian.

Eujil: Charlesss, stop na making fun sakanya!!

*/Teacher Bustamante papasok.

Teacher: Okay class pass your assignment.

*/nag bring-out lahat pero yung dalawa wala.

Christian: Uyy pre nakagawa kaba?

Renz: Hindi nga pre ehh.

Christian: Yownn, ako rin ehh!

Teacher: Kayong dalawa where’s your assignments.

Renz: Kinagat po ng aso namin yung notebook ko ma’am ehh.

Christian: Ma’am naiwan ko po notebook ko ehh.

Teacher: Ayan na naman, ayan na naman, ayan na naman ha, kung hindi naiwan laging nakakagat ng aso.

Teacher: Oo nga pala, nag-sorry na ba kayo kay Eujil?

*/nagkatinginan ang dalawa.

Teacher: Eujil, did they say sorry na to you?

Eujil: Not yet pa po teacher but..it’s naiintindihan ko po because we’re hindi pa close enough.

Teacher: You’re so thoughtful naman,

Teacher: Kayong dalawa, tumayo kayo dyan at mag sorry na kayo sa kanya.

/tumayo ang dalawa at humarap kay Eujil

/nagsisikuhan sila sino mauuna mag-sorry

Christian: Pre una ka susunod ako.

Renz: Ikaw na mauna nahihiya ako.

Christian: Osige bato-bato pick sino mauuna.

*/nagbato-bato pick tapos natalo si Christian kaya siya nauna.

Christian: Uhhh Eujil, ano uhmm, sorry pala sa ginawa namin kanina. (Kamot sa ulo ha)

Renz: Oo nga Eujil sorry din ahh, siya kase talaga yon ehh, binack-upan ko lang.

Christian: (siniko si renz) Anong ako!

Eujil: Omg guys don’t fight na, it’s really ok, pero don’t ulit na that ha, because my bag gets madumi na.

*/tumawa sila sa dahilan ni Eujil

The End

10 UNCOMMONLY USED FILIPINO WORDS

 In the Philippines, the Filipino language is filled with deep and beautiful words that express emotions, values, and traditions. However, many of these uncommon Filipino words are now slowly being forgotten. With the rise of modern communication, globalization, and the influence of English and Taglish, these words are no longer used in daily life. As a result, they fade from memory, leaving behind only a few traces in books and old literature.

Hunyango –  It refers to a species or a cultural group characterized by a specific cultural and population shift, where a location transitions to a majority of “Hunyago” individuals through intermarriage or cultural assimilation.

HUNYAGO

Siphayo – it is a disappointment, dismay, or a sense of frustration due to unmet expectations or a failed goal. It can also refer to a feeling of sadness or regret when something doesn’t turn out as hoped.

Tagulamin – refers to mildew or mold, particularly that which forms on dirty clothes left unwashed for a long time. 

TAGULAMIN

Silakbo – it is emotional outburst or a surge of emotion. It signifies a sudden and powerful release of feelings, often demanding to be acknowledged and expressed. 

SILAKBO

Puyos – an overwhelming surge of anger or emotion. It is more than simple irritation or frustration; it is a powerful, consuming feeling that shakes a person from within. In English, it can be translated as rage, fury, wrath, or seething emotion.

Sipres –  a type of evergreen conifer tree known for its small, rounded, woody cones. It also refers to the wood of these trees, often used in construction and crafts. 

Panimdim – refers to a feeling of melancholy, sadness, or pensiveness. It can also imply a deep or profound sadness, sometimes stemming from repressed emotions. In some contexts, it can also mean reflection or deep thought. 

PANIMDIM

Punyal – A dagger is a short, double-edged blade, often associated with combat, defense, and survival. In history, it was carried not only as a weapon but also as a symbol of authority, courage, and sometimes betrayal. 

PUNYAL

Agunyas – Agunyas is the solemn tolling of a church bell for the dead. It can be a form of prayer or ritual to mourn the deceased.

AGUNYAS

Anluwage – refers to a skilled worker who builds, repairs, or constructs wooden structures. Essentially, it’s the Tagalog term for someone who works with wood, like building houses, furniture, or other wooden objects.

ANLUWAGE

Uncommonly Filipino words are forgotten because of globalization, changing lifestyles, limited educational exposure, and modern communication habits. While language naturally evolves, it is important to preserve these words, for they carry the cultural memory and wisdom of past generations. Reviving them through literature, education, and media will help keep the richness of the Filipino language alive for the future.